Sekretessavtal (NDA) – mall och tips

Introduktion

Ett sekretessavtal – på engelska Non-Disclosure Agreement (NDA) – är ett avtal där en eller flera parter förbinder sig att inte avslöja konfidentiell information. För företagare är sekretessavtal ett av de viktigaste verktygen för att skydda affärshemligheter, kunddata, tekniska innovationer och strategiska planer.

I den här guiden går vi igenom när du behöver ett sekretessavtal, vilka klausuler som bör ingå, hur länge det ska gälla och hur det kan verkställas i Sverige.

När behöver du ett sekretessavtal?

Vanliga situationer

Sekretessavtal behövs i en rad affärssituationer:

• Förhandlingar med potentiella partners eller investerare – Innan du delar din affärsidé, finansiella data eller tekniska lösningar.
• Anställningsförhållanden – För att skydda företagshemligheter som anställda får tillgång till. Se vår guide om anställningsavtal för hur detta kan integreras.
• Konsult- och frilansuppdrag – När externa konsulter arbetar med känslig information.
• Due diligence – Vid företagsförvärv eller investeringsprocesser där detaljerad information delas.
• Samarbetsprojekt – När företag utbyter information inom ramen för ett gemensamt projekt.
• Outsourcing – När du lägger ut arbete på underleverantörer som får tillgång till kunddata eller interna processer.

Ensidigt eller ömsesidigt?

Det finns två huvudtyper av sekretessavtal:

Ensidigt sekretessavtal (unilateral NDA): Bara en part förbinder sig att hålla information hemlig. Vanligt vid anställningsförhållanden eller när du delar information med en konsult.

Ömsesidigt sekretessavtal (mutual NDA): Båda parter förbinder sig att skydda varandras information. Vanligt vid affärsförhandlingar och samarbetsprojekt där båda delar känslig information.

Tips: Använd alltid ömsesidigt sekretessavtal vid förhandlingar mellan jämbördiga parter. Det signalerar respekt och professionalism.

Lagen om företagshemligheter

Lagskyddet

Sedan den 1 juli 2018 gäller lagen (2018:558) om företagshemligheter i Sverige. Lagen ersatte den tidigare lagen från 1990 och implementerar EU:s direktiv om företagshemligheter. Lagen ger ett grundläggande skydd men ett sekretessavtal ger ytterligare och tydligare skydd.

Vad skyddas som företagshemlighet?

Enligt 2 § i lagen definieras en företagshemlighet som information som:

1. Inte är allmänt känd eller lättillgänglig för personer som normalt hanterar den typen av information
2. Innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig
3. Dess röjande kan medföra skada i konkurrenshänseende

Exempel på företagshemligheter:

• Kundregister och kundrelationer
• Prisstrategier och vinstmarginaler
• Tekniska ritningar och receptur
• Affärsplaner och strategidokument
• Källkod och algoritmer
• Tillverkningsprocesser

Vad lagen inte skyddar

Lagen skyddar inte:

• Information som är allmänt känd
• Erfarenheter och färdigheter som en anställd förvärvat under anställningen (yrkesskicklighet)
• Information som erhållits genom egen oberoende forskning

Rättsmedel vid brott mot lagen

Om någon obehörigen röjer eller utnyttjar en företagshemlighet kan du begära:

• Förbud mot att personen eller företaget fortsätter använda hemligheten
• Skadestånd – Ersättning för den skada du lidit
• Korrigeringsåtgärder – Exempelvis att produkter som tillverkats med den stulna hemligheten förstörs

Sekretessavtalets viktiga klausuler

Definition av konfidentiell information

Den viktigaste klausulen i ett sekretessavtal definierar vad som räknas som konfidentiell information. Var så specifik som möjligt men se till att definitionen är tillräckligt bred för att fånga all relevant information.

Bred definition (vanligt): "All information, oavsett form, som lämnas av en part till den andra i samband med [ange syfte], inklusive men inte begränsat till affärsplaner, kundlistor, teknisk information, prisuppgifter, finansiell information och all annan information som rimligen kan betraktas som konfidentiell."

Undantag från konfidentialitet – Definiera alltid vad som inte räknas som konfidentiell information:

• Information som var allmänt känd vid tidpunkten för utlämnande
• Information som blir allmänt känd utan mottagarens vållande
• Information som mottagaren redan kände till
• Information som mottagaren erhåller från tredje part utan sekretessåtagande
• Information som mottagaren självständigt utvecklar

Syfte och tillåten användning

Ange tydligt varför informationen delas och hur den får användas. Mottagaren ska bara använda informationen för det angivna syftet.

Exempel: "Mottagaren får bara använda den konfidentiella informationen i syfte att utvärdera ett potentiellt samarbete avseende [beskriv projektet]. Informationen får inte användas för något annat ändamål."

Åtaganden och begränsningar

Mottagaren av konfidentiell information bör åta sig att:

• Inte röja informationen till tredje part
• Begränsa intern spridning – Bara dela informationen med personer som behöver den ("need-to-know")
• Vidta skyddsåtgärder – Behandla informationen med minst samma omsorg som egen konfidentiell information
• Informera personal – Säkerställa att anställda och underentreprenörer som får tillgång till informationen är bundna av sekretessåtaganden
• Inte kopiera informationen utan tillstånd

Avtalstid och sekretessens varaktighet

Här finns en viktig distinktion:

• Avtalstiden – Perioden under vilken information utbyts. Kan vara begränsad (t.ex. under förhandlingsperioden) eller löpa tills vidare.
• Sekretessens varaktighet – Hur länge informationen ska hållas hemlig efter att avtalet upphör. Vanliga perioder:
  • 2–5 år efter avtalets upphörande för kommersiell information
  • Obegränsad tid för företagshemligheter av särskilt värde (t.ex. receptur, källkod)

Tips: En alltför lång eller obegränsad sekretesstid kan anses oskälig och jämkas enligt 36 § avtalslagen. Anpassa tiden efter informationens karaktär. Läs mer om avtalsklausuler i vår avtalsguide.

Returnering och förstöring av material

Avtalet bör reglera vad som händer med den konfidentiella informationen när avtalet upphör eller samarbetet avbryts:

• Alla dokument och kopior ska returneras eller förstöras
• Digitala kopior ska raderas permanent
• Mottagaren ska på begäran skriftligen bekräfta att material har förstörts
• Undantag kan gälla för information som måste sparas av juridiska skäl (t.ex. bokföring)

Vitesklausul

En vitesklausul anger ett förutbestämt skadestånd vid avtalsbrott. Detta är särskilt värdefullt i sekretessavtal eftersom den faktiska skadan av ett informationsläckage ofta är svår att beräkna och bevisa.

Exempel: "Part som bryter mot sekretessåtagandet ska utge vite om 500 000 kronor per överträdelse. Rätten att kräva skadestånd utöver vitet påverkas inte."

Observera: Orimligt höga viten kan jämkas av domstol. Anpassa beloppet efter den potentiella skadan och parternas storlek.

Tvistlösning

Välj hur eventuella tvister ska lösas – allmän domstol eller skiljeförfarande. För sekretessavtal kan skiljeförfarande vara att föredra eftersom processen är konfidentiell, vilket minskar risken för ytterligare spridning av den konfidentiella informationen.

Verkställighet i Sverige

Avtalsrättsliga sanktioner

Om motparten bryter mot sekretessavtalet kan du kräva:

• Skadestånd – Ersättning för den ekonomiska skada du lidit. Du har bevisbördan för skadans storlek.
• Avtalat vite – Om avtalet innehåller en vitesklausul behöver du inte bevisa skadans storlek.
• Hävning – Du kan häva avtalet vid väsentligt avtalsbrott.

Interimistiska åtgärder

Om du misstänker att motparten planerar att röja konfidentiell information kan du i brådskande fall ansöka om interimistiskt förbud hos domstol. Detta innebär att domstolen tillfälligt förbjuder motparten att använda eller sprida informationen medan tvisten prövas.

Enligt lagen om företagshemligheter kan domstolen besluta om interimistiskt förbud om du kan visa:

• Sannolika skäl för att ett angrepp sker eller är överhängande
• Att det kan befaras att motparten genom att fortsätta angreppet minskar värdet av din rätt

Straff vid allvarliga brott

Vid uppsåtligt angrepp på företagshemligheter kan straffrättsligt ansvar aktualiseras. Enligt lagen om företagshemligheter kan den som obehörigen bereder sig tillgång till en företagshemlighet dömas till böter eller fängelse i högst två år, eller i grova fall upp till sex år.

Praktiska tips vid upprättande av sekretessavtal

Checklista

1. Bestäm typ – Ensidigt eller ömsesidigt?
2. Identifiera parterna – Inkludera organisationsnummer och korrekta firmanamn.
3. Definiera informationen – Var specifik om vad som är konfidentiellt.
4. Ange syftet – Varför delas informationen?
5. Begränsa spridning – Vem får ta del av informationen?
6. Bestäm varaktighet – Hur länge gäller sekretessen?
7. Inkludera undantag – Vad räknas inte som konfidentiellt?
8. Vitesklausul – Överväg att inkludera avtalat vite.
9. Returnering/förstöring – Vad händer med materialet efter avtalets upphörande?
10. Tvistlösning – Domstol eller skiljeförfarande?

Timing

Skriv under sekretessavtalet innan du delar konfidentiell information. Det kan verka självklart, men det är ett vanligt misstag att delägare, investerare eller samarbetspartners börjar diskutera känsliga detaljer innan NDA:t är signerat.

Anpassning efter motpart

Tänk på att ett sekretessavtal med en potentiell investerare ser annorlunda ut än ett med en anställd eller en underleverantör. Anpassa klausulerna efter den specifika situationen:

• Investerare – Fokus på affärsinformation, finansiella data, kundlistor. Observera att erfarna investerare ofta har synpunkter på NDA:t och att många riskkapitalister inte signerar NDA:er i tidiga skeden.
• Anställda – Kan integreras i anställningsavtalet. Fokus på företagshemligheter och kundrelationer.
• Konsulter och leverantörer – Fokus på projektspecifik information och tydliga regler för vad som händer när uppdraget avslutas.

Digitala signaturer

Sekretessavtal kan signeras elektroniskt med BankID eller annan elektronisk signatur enligt eIDAS-förordningen. Tjänster som Scrive och Oneflow gör processen smidig och ger full juridisk giltighet.

GDPR och sekretessavtal

Om den konfidentiella informationen inkluderar personuppgifter (t.ex. kundregister med personuppgifter) måste du även beakta GDPR. Se till att:

• Mottagaren behandlar personuppgifter i enlighet med GDPR
• Ett personuppgiftsbiträdesavtal tecknas om mottagaren behandlar uppgifter för din räkning
• Informationen inte överförs till tredjeland utan lämpliga skyddsåtgärder

Läs mer i vår guide om GDPR för företag.

Sekretessavtal i internationella sammanhang

Val av lag och jurisdiktion

Om du gör affärer med utländska parter bör sekretessavtalet specificera:

• Tillämplig lag – Vilken lag gäller för avtalet? Svensk lag är ofta att föredra om du har verksamheten i Sverige.
• Jurisdiktion – Var ska tvister avgöras? Att behöva processa i en utländsk domstol kan bli mycket kostsamt.

Kulturella skillnader

I vissa kulturer ses sekretessavtal som ett tecken på misstro, medan det i andra (till exempel USA och Sverige) är helt normalt. Var beredd på att förklara varför du vill ha ett NDA och att det är standard i svenska affärsrelationer.

FAQ – Vanliga frågor om sekretessavtal

Är ett muntligt sekretessåtagande giltigt?

I princip ja, men det är i praktiken omöjligt att bevisa. Skriv alltid sekretessavtalet – det tar bara några minuter att signera och ger dig ett helt annat skydd vid en eventuell tvist.

Hur lång tid bör sekretessen gälla?

Det beror på informationens natur. Kommersiell information (som affärsplaner och strategier) förlorar ofta sitt värde efter 2–5 år. Tekniska hemligheter (som receptur eller källkod) kan motivera längre eller till och med obegränsad sekretesstid. En alltför lång tid kan dock anses oskälig.

Kan jag skriva mitt eget sekretessavtal utan jurist?

Ja, för enklare situationer kan du använda en välskriven mall som utgångspunkt. Men om det rör sig om betydande värden, komplexa situationer eller internationella förhållanden bör du anlita en jurist. Kostnaden för ett sekretessavtal hos en affärsjurist ligger vanligtvis på 3 000–10 000 kr.

Vad gör jag om motparten vägrar skriva under NDA?

Om motparten vägrar bör du vara försiktig med vilken information du delar. Dela aldrig dina mest känsliga affärshemligheter utan NDA. Ibland kan en kompromiss vara att begränsa NDA:ts omfattning eller varaktighet för att göra det mer acceptabelt.

Gäller ett svenskt sekretessavtal utomlands?

Avtalet gäller mellan parterna oavsett var de befinner sig, men verkställigheten beror på det andra landets rättsordning. Inom EU underlättar EU-direktivet om företagshemligheter samordningen. Utanför EU kan det vara svårare att verkställa avtalet. Ange alltid tillämplig lag och jurisdiktion i avtalet.

---

Behöver du hjälp med att upprätta ett sekretessavtal som verkligen skyddar ditt företag? En affärsjurist kan skräddarsy avtalet efter din specifika situation och se till att alla viktiga klausuler finns med. Hitta en rådgivare nära dig för professionell hjälp.

---

Källor och referenser

• Riksdagen – Aktiebolagslagen
• Bolagsverket – Lagar och regler
• IMY – Dataskydd för företag